Sofia

Mjaa. Hemma igen då. Men nu ska i alla fall vara slut på rännandet till andra landskap för en tid framöver, nu är det uppsala som gäller.  

Så, hur var de fyra spännande dagarna uppe i värmlänningarnas egna Kristinehamn? Jo, mycket mysiga ska jag få be att tala om.

I torsdags till exempel bar resan av hemifrån vår alldeles egna Carl-Jacob med en viss Sandra. Hämta upp ekebyfolket Johan och Julia och smocka bagageutrymmet med packning. Åka bil bil bil flera mil mil mil, eller ja, åtminstone 26 eller vad Joppe nu yttrade. Stanna lite här och var för rastning och hamburgeätande. 
Framme vid den fina stugan vid tre-tiden. Först ett uppfriskande dopp för att sedan fara vidare till kristinehamns centrum för att införskaffa föda inför de kommande dagarna. Kvällen avslutades med invigningsparty med god grillning i det vita, otroligt söta lusthuset som låg tätt intill vänern.

I fredags blev det först och främst tidig väckning av Sandra (inte alls ovanligt nog). Upp och hoppa och för att sedan in till Kristinehamns vackra vyer. Cruisa (ajabaja på stavning?) med raggare och epa-folk och turista bland fina caféer och titta på en mycket fascinerande picassostaty som skulle föreställa konstnärens fru...
Tacogratäng, ölspel och spotify på kvällen med även en hel del guitarhero.

I lördags bar det av till Karlstad för vidare turistning med en hel del shopping och även pizzaätande på fina restauranger. Hem och äta chickenkebab på kvällen med djävulens advokat på tvapparaten. 

I dag var det mest det vanliga, dvs packa, äta, städa, åka. Mycket lugn hemfärd då alla Kristinehamns-medlemmarna var helt slut efter en intressant helg.


Mmm. Men nu är jag som sagt hemma, och även om det var trevligt i värmland så måste jag ändå erkänna att det är riktigt skönt att vara hemma, det är det ifs alltid. Så nu ska jag fira min hemkomst genom att åka ner på stan och loda, is nice. 


haj haj! (henke-uttal)