Sofia

Min sommar har nog sprungit iväg och förvandlats till den bästa nånsin törs jag avslöja.
Och det känns riktigt riktigt bra. Speciellt eftersom det verkligen är det sista sommarlovet innan det egna ansvaret ska ta och bara välla upp ur ingenstans och bli hur bra som helst. Bara poff sådär. Jätte-enkelt. Eller inte.


Nej, det känns inte riktigt bra det här med i höst. Ska man börja plugga? Ska man söka jobb? Ska man bara ta en kurs? För jag vill ju ha kårleg? Men samtidigt kan man inte ta studielån för då dras det ju av något halvår på ens fem och ett halvt år man får ta det? För jag vill ju flytta hemifrån? Men jag vill ju inte ta studielån heller, det blir ju jobbigt senare i livet? Så många frågor. Så få svar.

Som idag till exempel, när jag tog mig en söt liten fika på coffee house by george med flickorna. Då kom vi fram till att vi har faktiskt blivit otroligt dåligt informerade om ja, det här. Mjo, vi kände oss till och med aningen lurade. Ack ack.

Usch nej, jag vill inte tänka på det. Jag vill bara stanna tiden och leva i nuet. Slippa tänka så långt framåt. Speciellt när man inte vet. Speciellt när man inte har en aning om vad som kommer att hända i framtiden. Vad man kommer ha för känslor, tycka och tänka. Uuuusch. Och ändå så måste jag välja hur jag ska göra den här veckan ut. Jag hatar verkligen ordet måste.  


Nej men okej, för att återgå till det positiva. Som sagt så har den här sommaren bara sprungit iväg och blivit dundermysig. Det har inte gått en enda dag utan att jag gjort något riktigt roligt som gjort att min dag har blivit fulländad ända ut i lilltån. Hoppas verkligen att den fortsätter såhär. Likaså livet för den delen. =)