Sofia

Sådär. Äntligen klar med äckelpackningen. Alltid lika jobbigt att packa, speciellt inför hela två veckor. Man måste tänka fler än två gånger om man verkligen har allt med sig, och om allt som ska med är med. Packingsnojan uppenbarar sig helt enkelt.

Mjodå. Två veckors solande, badande och god mat är inte helt fel. Ska verkligen försöka ge mig på någon joggingtur där nere också, vilket omöjligen kommer ske. Men som man brukar säga, försöka duger.

Vid ungefär den här tiden imorgon ligger jag och steker här. Mwahahahahahaaa.

Som en av mina kära läsare uppmärksammade så ligger inte uppdateringarna på topp just nu. Om man inte är bortrest så är man hemma och försöker hinna med och träffa så många gullefjun som möjligt innan man far sin kos igen.

Nästa gång jag far är på fredag. To the teneriffa. Två veckors svettande på en hård solstol. Blir nog bra. Har hört att det ska vara kallare där nere dessutom. Guld.

Gah vad jag hatar värme. Har alltid gjort det och kommer alltid göra det. Den enda gången det är okej att det är såhär varmt är när man har någon form av badmöjlighet i närheten. Men nu är det inte så. Jag kommer dö vilken sekund som helst.

Inte för att man ska klaga när det väl är sommar och så men, FAN VAD VARMT DET ÄR. Nu vet jag i alla fall hur det känns att vara ett klister.

Dom vann EM, varför inte VM?

Det är ytterst sällan jag är sugen på att festa i och med att jag är ganska duktig på att gå ut hårt med min lever när partytillfälle ges. 

Först idag på en rätt lång tid känner jag suget. Adrenalinet som flyr igenom kroppen som ett rinnande vatten när man står där på dansgolvet och bara dansar järnet och inte bryr sig ett skit om omvärlden är det jag saknar mest. Och självklart de underbara vännerna som man delar glädjen med.

Så frågan är vad alla gör i Borlänge och går i lera, dricker mariestad och kollar på Mika medan jag sitter här och glor på ljuslila väggar dag ut och dag in. Världen är allt annat än rättvis.