Sofia

Då var det alltså dags igen. Dags att hitta på komma på lite saker som gör det så otroligt mycket mer intressant för er miljontals läsare där ute att läsa en vanlig 18-årings blogg.

Nej nu ska vi inte vara såna.
Nej, idag har det faktiskt varit en fullspäckad dag för lilla sofian med många trevligheter i sig. :)
Till att börja med, efter ca 4 timmars sömn i kroppen steg man upp med den allra allra sista lilla gnutta vilja tvång i sig för att ta sig med tunga steg till den lilla (inte alls egentligen) fyrisskolan. Det skulle bli en tung, men skön fredag. Det kände jag på mig.
Första lektionen, engelska C, flöt på ganska bra, och jag kom fram till att om man bara lyssnar på läraren och gör de (dock tråkiga) uppgifter man får, så går 2 timmar ganska fort ändå. Och det är ju trevligt.
Efter det blev det en två och en halv timmes håla (för att använda mig av maddes stencoola uttryck som hon blir mobbad av för övrigt) som uttnyttjades på bästa sätt genom: ett besök av kiosken med malva och emil, äta mat med malva och emil, gå på stan med malva och inte emil. Väl uttnyttjad tid.
Runt fem i ett började den föraktfulla fysik B-lektionen som för övrigt får ett plus i kanten idag då den innehöll ämnet musik. Hihi.
Ja, i alla fall. Efter ett HYPERDYPERSTORT JÄVLA FAIL vad gäller mina nycklar som tydligen hatar mig och bara ville försvinna sådär så var det dags för Matematik E. Trots denna två och en halv timmes suuuperlånga lektion så flöt även den på, förvånandsvärt nog.

Jaja, efter själva skolan gick min supersötsnälla lilla amanda med mig till stan för att uppfylla mitt sällskap. Hon lyckades väldigt bra med det. ^^
Efter ungefär en stickad kofta, ett nytt hänglås, ett usb-minne, ett par örhängen och ett par strumpbyxor så träffade jag Sandra och Joppe på stan efter att amanda var tvungen att lämna mig. :'(
Vi strosade runt lite på stan vi också, men efter ett tag då alla var hypertrötta och blev döhungriga åkte vi hem till mig och käkade lite shish kebab, lite hawaii och lite calzone till pistvakt och en chipsskål. Mycket trevligt :)

Och nu hamnade jag alltså här. Här, vid min blogg under min "haringetviktigtattgöra"-tid.

Nej nu ska jag gå och ta ett glas mjölk. Jag tror att simon kommer snart. Men hade så bra nu alla korvar där ute!

puss och ketchup på er alla!

Mm. Ännu en dag i skolan. Den här veckan har gått ovanligt segt. Jag antar att det beror på att det är första veckan, och att vårat nya schema inte har hunnit smälta riktigt. Jag hoppas att det är så i alla fall.
 
Nu när jag har börjat trean kan jag för övrigt nämna att det inte alls är någon särskilt stor skillnad från tvåan tråkigt nog. Sena skoldagar, övermycket läxor, ingen fritid, jobbiga lärare, oätbar skolmat....listan kan bli lång...

Nej men det är väl bara att stå ut antar jag.

Det här var ett riktigt tråkigt inlägg. Nu blev jag deprimerad. Nu vill inte jag skriva längre.

Hejdå. :'(

Jahaja. Tänkte att nu när det är dags med skolan som drar igång för sista gången (känns lite underligt att nämna det faktiskt) som ändå håller en uppe i toppen på hyperstress-skalan så är det väl lika bra att skriva lite strunt ännu en gång om vad som händer med sofian och hennes vardag.

Sitter för tillfället och lyssnar på Katy Perry och hennes ganska nya låt "I kissed a girl" som jag av ett konstigt misstag råkade ha som min bakgrundsmusik till min 3mobil istället för den där tråkiga pip-signalen som bara gör en deprimerad. Det tycker jag i alla fall.
 
Jag förstår inte riktigt varför jag är så otroligt slö när det gäller min blogg. Jag menar, det är ju faktiskt riktigt kul och skönt att få skriva av sig en aning och se själv när man läser igenom sitt inlägg och känner sig någorlunda nöjd så inser man att denna dötrista dag som var absolut helt onödig, inte alls var så onödig. Nej, den innehöll även sina fina bitar. Men dessa fina bitarna tar man ju aldrig fram i tankarna när man väl tänker på vad man gjort den dagen, utan dessa bitar kommer fram här, på den fantastiska bloggen.

En viktig sak som är förbjudet i mina blogg-regeler är att inläggen aldrig får vara för långa. Har då tyvärr en stark känsla av att jag kommer faila ganska hårt den här gången. Men jag ska i alla fall försöka att ta ut det mest intressanta och trevligaste av mina små äventyrsdagar, och det är ju huvudsaken.

Ska jag vara ärlig så känner jag inte alls för att börja min sista första skoldag. Det känns redan som jag är helt utmattad av alla träningar och matcher dag ut och dag in, allt onyttigt festande,alla sena filmkvällar, jobbet som kan ta kol på en...
Det låter säkert eländigare än vad det egentligen är. Jag är nämligen en hejare på att tycka synd om mig själv. En otroligt dålig egenskap som ska raderas ögona böj. Jag lovar.

Nej,nu tror jag faktiskt att det jag velat säga har nämnts i detta inlägg, och som strösslet på toppingen så kan jag bara meddela att ALLA måste se del 2 av "charlie the unicorn". Den var verkligen bäst.

Put a banana in your ear.

PUSS!