Sofia

Åh nej (herkules-uttal) vad jag fryser om fossingarna. Kanske det är dags för mina stora ascoola döskalle dunsockor att göra lite nytta i stället bara ligga och samla damm?
Dom är faktiskt väldigt fina nu när jag tänkter efter.


Mjuk puss! <3
 

Mirrors.

Den var riktigt bra ändå, filmen vi såg igår. Även om det inte var så populärt och särskilt vackert att se en kille skära av sig halsen väldigt långsamt i början av filmen så att luftstrupen stack ut. Nej.
Men som sagt, även fast den hade ett riktigt pissigt slut, och förutom att man undvek spegelbilder i vattenpölarna hela vägen hem, så var det ändå en sevärd film.

Tack Russel för rekommendationen. Vem vet vad jag och malva hade gått och sett för film annars.

^^

Åh nej. Jag känner hur den jagar mig. Den springer bara fortare och fortare. Och jag orkar snart inte springa längre. Den är snart ifatt mig, stressen.

Jag vet inte varför jag känt mig stressad under dan, kanske för att jag har minst etttusentvåhundratjugotre läxor att göra som jag helst av allt på hela jordklotet inte vill göra och försöker därför undvika så gott det går. Speciellt inte när man har lov. Då vill man ju göra saker som inte har med skolan att göra.
Men icke sa nicke. Så lätt är inte livet. Man måste göra saker man mest av allt inte vill också för att det här ska fungera. Tyvärr.

I alla fall. Dan startade först vid 12-tiden för den lilla sofian som fick sig en ganska rejäl chock när hon som hastigast flög förbi spegeln inne i badrummet då hon trodde att ett gigantiskt jättetroll hade brutit sig in i hennes gröna lilla hus i storvreta. Men så var inte fallet. Det var sofia i spegeln.

Efter ett behövande, långt, skönt, ganska ljummet bad och ett mycket innehållsrikt samtal från petran blev det lite städande av rum, lite bloggande och lite grötätande på det.
Sen swosh iväg till tandläkaren, bli undersökt, bli glad av att det saknades hål, komma hem, spela guitar hero, äta renskav, titta på AFV och skratta tillsammans med fader.

Det var alltså beräknat att jag egentligen skulle göra läxor idag. Blev det så som sofia tänkte?
Nej. Men det var inte så oväntat heller.

Men, det är en dag imorgon också. Får se om den har någon läxläsning att bjuda på.


bomullstuss!  <3

bara för att Fredman är den sötaste ungen i hela världen!

                                                

<3

                                           

Tack sandra eriksson!

                                       

för att du är såå jävla klockren!

<3

                                 

                                      

                                      

du har räddat mig i många lägen <3

                                       

För alla er som inte har något liv och som mycket hellre vill veta vad alla andra har för sig i sina liv, här kommer ett exempel på vad sofia hade för sig i helgen.

fredagen.
Skolan hela dan som bestod av en stor sörja av: en tesked engelska C, en matsked fysik B och ett decilitermått matte E. Efter detta bar det av hemåt till det lilla gröna huset i storvreta. Efter en timmes hemmavistelse med jordgubbar i magen fortsatte man mot innebandyträningen med glädje. Efter denna utfördes en snabb liten dusch för att sedan ta det underbara fordonet, som absolut alltid kommer i tid, speciellt när man har bråttom, bussen.
Tillslut framme hos lilla Malvan, droppa innebandytjofset, brumma vidare med cyklarna till den fina stadens lilla centrum. Escobar var målet. Vi nådde målet. Vi var målet. Mycket trevlig kväll, många fina människor kunde skådas, mycket goda "icke"-mojitos som dracks under kvällens lopp.
Efter att vi kände oss klara där, fortsatte vi en vandring i det vackra uppsala för att se om det fanns någon annan fest man enkelt skulle kunna smälta in i, men icke.
Det var bara att brumma vidare med cyklarna hem till Malvan. Där få ett mycket lärorikt samtal från ingen mindre än den tuffaste tuffingen i världen. Sedan bums i säng.

lördagen.
Väcks av en gastande Alberto som säger att det bara är kärringar och småungar som sover nu, vid elva-tiden. Masade oss upp till ett sött frukostbord som innehöll precis allt ett sött frukostbord ska innehålla. Vidare till stan med malvisen. Kikandet av skor var mycket trevligt. Efter ett litet besök på det välkända panini bar det av hemåt ännu en gång, mot det underbara, vackra alldeles förgyllande storvreta.
Vä hemma blev det allmän mental laddning inför den stora kvällen med guitar herot i spetsen. Amanda kom gåendes fort som tåget så fort hon fick reda på vad kvällen skulle innehålla. En kväll späckad med rekordmycket skratt, skapandet av vissa "listor" och rulltårta.

söndagen.
Njutandet av att man kunde ligga och segdra i den sköna sängen då man kom på att det faktiskt är vintertid som gäller nu. Vidare till jobbet. Jobba jobba jobba. Komma hem, äta spaghetti, sitta vid datorn. Äta ett marie kex.

Ja, ungefär så såg väl min helg ut i stort sett. Får se vad för roligheter som dyker upp i veckan.

Tills dess,

so long suckers! ^^

                                                           

om sofia vill ha godis, då vill verkligen sofia ha godis.

                                  



     

      nån som hänkar?

^^

Amanda: Varför kallade du Sofia för fetto för?
Linus: Det har jag ju inte.
Amanda: Hon sa det.
Linus: Fettot ljuger.

Jag har nog aldrig känt mig så nere som nu.
Det förvånar en själv att man kan gå så långt ner på humörsskalan. Visste inte ens att den kunde gå såhär långt ner. Osäker, ostabil, svag, blandad av tusen känslor som fyller en varje morgon man slår upp ögonen. Jag vet inte hur jag ska reagera och känna längre. Det är svårt. Enligt många är man stark innerst inne. Jag vet inte om jag är så stark. Jag känner mig svagast i världen just nu. Det är som att jag vill gå någonstans, till ett säkert och tryggt ställe, men jag hittar aldrig dit, och jag vet inte om jag kommer göra det heller.

Jag tycker inte om mitt liv just nu. Tur att det finns vissa saker som gör att man hänger i i alla fall.

kram.