klagomuren


Jag ville verkligen inte gå upp imorse. Det tog emot.
Eller ja, imorse å imorse, klockan var tre när jag satte ner fötterna på min blåa, alldeles för stora matta.

Jag skulle kunna sova i ungefär en vecka tror jag.
Bara sova sova och sova.

Men det går inte.
För man kan inte sova bort sina problem.
Dom finns alltid kvar där när man vaknar.

: /




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0