Sofia

Mhm.

Sista dagen av det så kallade "lovet". Som vanligt har det gått aningen för fort och jag har inte ens hunnit tänka på att jag inte ens har några läxor att lida mig igenom den här veckan. Det är först nu som man kunnat andas ut lite. Men då är det ju självklart slut som sagt.

Jaja. Jag ska iallafall ge en återberättande bild av hur mina alldeles för få, nämligen tre dagar i linköping såg ut;

På onsdagen blev det skaplig uppstigning för att komma iväg till daniel vid rimlig tid. Segande med djävulen bär prada och mys. Cykla in till stan och fixa ärenden. Vara sjukt förvirrad. Sitta på ett 3,5 timmars tåg till slut med killen med koll bredvid sig.
Väl framme i linköping hämtade Bertil upp oss vid vackra linköpingstation med volvon. Efter fint välkomnande av Chaplin och Zingo blev underbara köttbullar med potatis, lingonsylt och brunsås vår kvällsföda med Evy och Simon. Läggdags tidigt.

Torsdag. Stänga av daniels alarm ungefär sjuhundrafemtiotvå gånger innan vi går upp vid halv tio. Restaurangstuk på frukostbuffén, som gav oss en fin start på dagen. Åka och hämta gröna kläder åt daniel, mot stan för drop-in-klippning, dricka kaffe hos Lars och Ulla, sällskapa med härliga Linköpingsbor och dricka glögg, äta fin middag med trevligt sällskap, åka tillbaka till alex och ha trevliga konversationer. Hem, nattmacka, läggdags.

Fredag. Filmande av mästerverk på morgonkvisten. Hälsa på hos daniels mormor med kaffe och bulle. Åka hem, laga mat, se på när daniel syr (ligger på "de roligaste saker jag sett"-listan), packa, åka till station, åka hem.


En helmysig resa med en helmysig person sitter ju aldrig fel. Det enda minuset var som sagt att det var alldeles för få dagar för att man skulle hinna få sig en riktig känsla av vad linköpings stad -"där idéer blir till verklighet" hade att bjuda på. Alltså en trip jag mer än gärna gör om.



/ trogen uppsalabo