ingen ordning på mitt liv









Jag hörde din röst på en ödslig kyrkogård
Jag måste ha träffat, din frekvens
Diskanten var svagare, diktionen mindre hård
Det var som att tonen, var en väns
Det är lätt att se hur sjuk man en gång var
När såren läker, och regnet känns
Gör din tolkning, häll mig full med svar
Rita figurer, och dra en gräns


Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0