Falun bra, hemma bäst


Oh. Fem dagars intensivitet, tidig uppstigning, kondition, core-, maq-, skipping- och pnf-utövande, uppspelsövningar, badande, backhoppsklättrande, god mat, svettande, solande, ica-maxi-promenerande, vilande, elitseriespels-inspererande, glassätande, stretchande, födelsedagsfirande, uppträdande, bussåkande och mycket annat har verkligen tagit kol på en. Men nog var det värt alltid. Framför allt den där sjuka träningsvärken. Fy fan säger jag bara.

Nu ska jag ägna kvällen framför tv:n. Det är jag fan värd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0