Sofia

Jahaja. Då var det dags att fara igen då. Som sagt så kom jag hem, men bara för en liten stund.

Den här gången bär det i alla fall av till Dalarna, masarnas hemland. Och nej, det är inte min sommarstuga, som jag tydligen lyckats lura i allt och alla, utan det är min kära mormoder och morfader som har sitt fina timmer-hem där.
Så några dagars slapp-het aka lätt sommarjobb ska man väl kunna klara av. I för sig så packade jag nyss med mig mina nyligen nersvettade gympaskor i väskan med förhoppningar om att jag kommer finna någon form av självdisciplin där uppe och se till att röra på fläcket. Så helt slappt kommer det ju inte att bli (förhoppningsvis).

Gårdagen ägnades för övrigt hemma hos Wiströmskan, där en sjukt spännande femkamp egentligen skulle utspela sig, de äldre mot de yngre. Men fuck eller, sade vädret. Så istället blev det en gammal hederlig utgång med ett besök på (det oftast fjortisfyllda) Skeppet, som var en premiär för vissa. Faktiskt ett helt okej ställe, med mysig utsikt. Efter alldeles för lång tid tog vi oss till slutdestinationen som blev, i ovanlighetens namn Snerikes, som även denna kväll bjöd på fulla dansgolv. Det gillar vi.


Some pics: